Söndag....

Har funderat lite under helgen, han har haft sina söner över helgen och jag har haft

sms kontakt med honom till och från. Han är ett mysterium, hur jag reagerar när det gäller honom, förstår inget.

Från den andra är det tyst, det är andra veckan så det betyder nog att han inte var intresserad fast han frågade om vi skulle ses igen, men nu är det ok att han inte hör av sig, bara det att jag gillar inte riktigt att man inte lever efter sina egna önskemål i en partner, ärlighet, rak komunikation, fast tystnad är kanske hans rakhet.

J (2) ville att jag skulle komma över och det ville jag också, men jag blev helt plötsligt otroligt illamående och vinglig på benen. Så jag ringde och sa till, jag hade provat att sova en stund men det blev inte bättre.

Nu skall jag göra kväller och hoppas att jag mår bättre i morgon, det blir en utmanande eftermiddag för mig, och jag sa till J att jag kommer till honom i morgon kväll, för det vill jag, det är något med hans röst förstår ni, men resten är ett mysterium och även fast jag filosofiskt säger att jag skall låta det bero, så vill jag förstå - han är inte en sådan man jag brukar dras till, om jag har en typ?! Fast det har jag nog, kanske.....