Thursday, March 28, 2013

Rätt Beslut?


Beslut är en underlig sak, för när jag tagit ett beslut och landat i det så smyger de fram, tviveldjuren, under huden upp mot hjärtat, gnager de, stadigt tar de sig fram, tills de hittat sitt nya fäste. Där sitter de och biter tills det ömmar, vad göra?

Klart vet jag att jag tagit ett rätt beslut när jag sa till J att jag inte kände att vi skulle fortsätta. Men så är det det där med Karma. Måste vara noga med hur jag bemöter mina medmänniskor och samtidigt komma i håg hur jag skulle önska det när någon känner att ett förhållande inte kan fungera. Det finns inte ett bra sätt, de kommer att kännas hur som haver.

Så ute för en kort promenad där jag möts av unga föräldrar, par som håller varandra i handen, barnen som leker på gården och motorcykeln som körde förbi. Våren är på väg och jag är ensam igen. Men bättre ensam och harmonisk än i ett förhållande där inget känns rätt och ångesten gror.

I dag blev jag nedstämd av allt det kärleksfulla, så jag gick in i min port och upp till mitt hem, stängde dörren med intentionen att inte gå ut igen, gömma mig hemma tills det känns bättre, för bättre brukar det bli. Just nu orkar jag inte, det är tungt och även fast jag vet att de finns dem som har det värre, människor som har så mycket liv i sig som inte kommer att finnas inom en snar framtid - jag har det bra, och det bästa som jag kan göra är att leva helt enkelt, och nedstämdheten kommer att vara en del av mig, för den är där, min gamla vän.

Beslut är en underlig sak, för när jag bestämmer mig för att bli vän med hela mig, ja då flyttar tviveldjuren österut.

Beslut är bra - även när de känns dumma och felaktiga, men det underliga är, att jag kan ändra mig och revidera mitt beslut - och vad mer kan man önska sig - ja, en hel, men små önskningar växer och blir fler, men i det stora hela så är det människor och vänner som hägrar, för beslut är beslut och det kommer att vara som Peter Pans  skuggkompisar de är en konstant inom mig och, de snurrar runt ens huvud och hjärta för när ett beslut tagits, bra eller dåligt så växer vi oavsett om man vill det eller ej.

Nedstämdheten - jag den reser vidare tills de känner att jag är lite gladare igen, tills nästa gång, men jag kan ta det, jag kan fånga ljuset och gå vidare med mer kunskap och vetande....










Monday, March 25, 2013

Står Fast vid mitt Beslut.....


I bland slår jag knut på mig själv, vill lösa något på ett snällt sätt, på ett bra sätt, men finns den möjligheten när man skall berätta för någon att man inte känner att man vill fortsätta att träffas? Så under hela dagen funderade jag på hur jag bäst formulerar mig när jag skall berätta för J en gång till att jag inte vill fortsätta. Jag tänkte om och om igen.

Funderade på att ringa honom, men det ville jag verkligen inte - dålig karma skrämmer mig som sagt, men det är lite absurt hur ”noga” jag är med att sköta mig på bästa sätt för att undvika dålig karma. Så när klockan var runt 19.00 så skickade jag honom ett SMS och sa att jag inte kände att jag ville fortsätta, inte heller fortsätta prata, utan bäst att låta det vara.

Så snart jag skickade meddelandet stängde jag av mobilen eftersom jag är en fegis och ville inte ta chansen att han eventuellt ringde. Men han hade skickat ett meddelande där han sa ok och önska mig lycka till.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag var oberörd, fick ett litet nyp i hjärtat men påminde mig snabbt om att det var rätt beslut.

Bra stund att göra det på när min medicinering varit i olag och allt var upp och ner, jag har inget försvar, hudlös blir jag, tar saker lite väl hårt. Men det var ingen större fara med beslutet om J, men jag orkar liksom inte för mycket.

Var hos ännu en ny läkare, på en utredning och jag började givetvis gråta, det var för att jag får ta saker från början, varje gång jag skall till läkaren, och jag har haft en ny läkare vid varje besök de senaste två - tre åren, den tröttheten och sorgen att hela tiden behöva känna att jag inte har några fel utan jag bara hittar på, även fast jag har en diagnos, får mig att, när jag måste rabbla min historia än en gång, att känna en uppgivenhet.

Men jag har hållit fast vid ett bra beslut och tror att jag inte skadar min karma ;  )


Sunday, March 24, 2013

Inte prata mer....


Jag hade tagit bort alla J’s nummer och meddelade App:en som vi använde oss av, tyckte inte det var någon mening med att ha kvar den, spara på utrymme. Så i förmiddags kom det ett SMS från honom ”Vill du inte prata med mig mer”, jag kände att jag varit klar, inte klätt in hur jag kände det utan varit tydlig. Och vad gör jag, av gammal vana och jag vill inte vara elak.

Skickade honom ett svar, sa att jag inte kunde prata med honom nu, att jag ringer senare. Varför säger jag så?! Jag vill inte ha ett förhållande och att fortsätta prata känns inte bra för min del. Så när senare kom skickade jag ett nytt SMS men i stället för att säga det jag nyss skrev sa jag att jag får ringa senare ”igen” hade fått min magkatarr igen, inte lika farlig men bara tanken på att prata med honom gjorde att magen gjorde sig hörd.

Tänker inte ringa honom i kväll, måste jag ringa? Vill inte skapa dålig Karma för mig själv, jag är missnöjd med mig själv att jag inte sa att jag inte vill prata med honom mer, men det känns så elakt.

Så min mage försöker tala mig tillrätta och jag skall försöka komma fram till ett ”bra” sätt att säga att jag inte vill talas vid, att jag inte vill ha ett förhållande, hur gör jag, hur gör jag?!


Saturday, March 23, 2013

Vår...eventuellt om sopbilen som sopar grus kommer snart....


Gruset, väntar på det klara vårtecknet...sopbilen...

Solfångare....


Jag fann dem njutandes av solen....


Jag skulle dra ner hissgardinen...


Men så såg jag dem, Azalea låg och snurra runt...


La tassarna på soffan och trampade, spann och njöt...


Så skall här rullas...


Pressa och lämna mer hår på soffan...


Sträcka....


Putta.....


Olivia - Buddah låg på armstödet där solen låg på som bäst...


Funderade på vad tusan syrran gjorde...


Hon snurrade fortfarande runt...



På vägen ut för att hämta Kinamat ser jag att även köksskåpen fick njuta av solen, vår solen!

Så var det över, jag gjorde det för min skull.....


Ester, min kompis och skyddsängel, en klok tjej!

Jag var på trevlig fredagsmiddag hos Familjen Hamberg, jag hade sagt till J att jag jobbade sent för att jag var för feg för att säga att jag inte ville ses, kände att jag inte riktigt kunde motivera det - jag visste bara att jag inte vill dit. Mätt, glad ända in i märgen tog jag mig hemåt, mätt och belåten.

Tittade på min telefon och jag hade en hel del meddelanden från J, jag skickade honom ett meddelande där jag sa att jag just kommit hem och var för trött att ses. Han lacka ur totalt, ifrågasatte mig och det kändes olustigt, obehagligt, vet inte riktigt varför men det var en känsla.

Tillslut tyckte jag att det var jobbigt att skicka meddelanden fram och tillbaka så jag ringde honom. Och obehaget fortsatte och jag sa att det kändes olustigt och att jag inte var den tjej han varit med i Stockholm, sa till att jag blev ledsen och la på med orden att jag skulle ringa idag.

Men jag kände att det var dags att lyda min magkänsla, för den brukar oftast vara korrekt - visst, det finns gånger även magkänslan är i olag, vi har alla våra dagar. Så jag gjorde fegisen, mycket fegare än Patrik, jag skickade J ett meddelande att jag inte kände mig trygg i den riktning saker tagit och att det var lika bra att avsluta nu innan det går för långt.
Har inte fått någon respons och det känns bra för jag vet inte vad jag skulle göra.

Så jag har sovit, det var min reaktion när jag skickat meddelandet, oerhörd trötthet och sömn kändes oerhört lockande och magen tycktes tycka det samma. Så jag la mig tillsammans med mina töser och tittade ut genom fönstret, på trädet, lyssnade på alla vårfåglar, och så slumrade jag.

Vaknade senare på eftermiddagen, sovit ett par timmar.

Jag plockade ner telefonadepten, packade ner det i en påse och blev av med alla kablar som hängde löst över köksdörren som skulle strypa mig en dag eller kablarna på golvet skulle fälla mig - nu är de borta och allt känns så mycket lättare.

Så, vad händer nu? Jag fortsätter, tar det som det kommer, lär mig make-up, skall använda mina fina klänningar, prova olika håruppsättningar, nagellack och ha det gott, ta hand om mig och njuta. Sköta om mitt hem och le lika stort varje dag jag träffar Astrid och Harry - och givetvis Harrys husse - men sakta i backarna, jag skall inte jaga honom för han har sitt liv just nu lite upptaget att ta hand om sig själv på bästa sätt. Jag hjälpare honom om och när han vill.

Men jag njuter av där jag bor, mina grannar och mina underbara solros och härliga pelargon - som följer min resa med hurra rop och en stödjande hand, och med massor av skratt - det botar det mesta.

Det viktigaste idag är att jag lyssnat på mig själv och hoppas allt går bra! Och jag träffar Familjen Hamberg på fredag och även nästa söndag - kan inte bli bättre än det för en själv som tar det som manna!!

Thursday, March 21, 2013

Ok, jag vet, jag har ingen förklaring bara...äcklas lite...


När jag kom hem från jobbet i går hade jag bestämt att jag inte skulle åka till J, jag ville inte till andra sidan älven, jag ville vara hemma, bli varm igen efter att ha frusit och bara må gott. Jag skulle säga Nej!

Jag var säker ett par timmar, men efter 18.00 ringde han och frågade vad jag gjorde, jag åt mat, han undrade om jag kunde komma till honom. Jag sa först nej, för att jag ville inte gå ut i kylan igen, skulle duscha och ta hand om mig, min hud. Men han frågade varför, och varför och varför jag inte kunde komma till honom. Tillslut gav jag upp, jag ville inte ljuga och hitta på en anledning, så det var enklare att åka.

Älvsnabben gick inte så ofta, men såg sedan att jag kunde ta en buss - ta bussen! Jag hade förklarat att jag INTE tycker om hållplatsen Eketrägatan, allt för många tråkigheter har hänt där så jag känner mig inte trygg.

På väg till J så ringde han och frågade vart jag var, jag svarade att jag var på väg, var på bussen och skulle vara framme alldeles strax. Han frågade om han skulle hämta mig vid hållplatsen ”då du är övertygad att du skall bli våldtagen där, hahahaha!” Hade förklarat vart min rädsla kom från och när han försökte ”skämta” om en rädsla så blev jag än mer putt.

Hoppade av vid Kyrkbytorget, kände igen hållplatsen och visste att den inte låg allt för långt från där J bodde. Gick i den isiga blåsten till hans hus och där fick jag stå och vänta ett tag. Jag frös så, så pass mycket att tårar rann och blev kalla på kinderna och näsan rann, ont i halsen hade jag och ostadig på bena hade jag varit hela dagen - så jag svor över det ”våld” jag gjorde på mig själv när jag åkte fast jag ville vara hemma.

Det var uppenbart för mig varför han ville ha mig där, han tyckte jag verkade lite avslagen när vi kommit upp till hans lägenhet, jag förklarade att jag inte var på tipp topp humör samt att jag var iskall ända in i benen.

Han åt(vill inte gärna äta hos honome efter den senaste kulinariska erfarenheten samt hygien), vi tittade på TV och när jag sa att jag ville tänka på refrängen, klockan var nästan 22:00,kollade han när bussarna gick, jag hade sagt att den gick vid 22:00 vilket den gjorde men inte sagt att de gick med 30 min mellanrum. 

Så började han med sin ”förförelse teknik”, han sa att vi hade oavslutade affärer, jag hade ”fått mitt” dagen innan nu var det hans tur, jag rös, tänkte för mig själv att om han bara visste hur jag ”låtsades” för att få det över, skulle han förstå att jag långt i från fått ”mitt”.

Till detta vill jag bara lägga till att när han slog på TV var det som kom upp som program en porr-station och en ordentlig sådan, ”det var en annan kanal igår var hans förklaring, men inte gick det snabbt med kanal byte precis.

Ok, hans förförelse teknik denna afton bestod av ”oavslutade affärer” för att sedan gå till att klämma åt mina bröst så de lämnar blåmärks fingeravtryck på huden dagen efter, han tycker han är super ”sexig” och verkligen har förförelsen väl på väg, precis som om bröstvårtorna inte styvnar till av andra anledningar - inte direkt ett ”stånd”. Han blir i alla fall upphetsad och, jag ber om ursäkt för att jag berättar detta men, han tar fram sin manliga ”joy-stick”, tar min hand och placerar den på den. Han sa att ”du kommer nog att missa din bussen hahaha”.

Ooohhhh - så sexig han är!!! Jag gör vad han önskar ett tag och allt jag tänker på är att jag vill att det skall vara över, tittar lite på TV, tittar på honom, funderar på vad jag tänkte på och bubblan och mysteriet sprack.

När allt var överstökat ville jag ge mig själv ett litet nöje, så jag gick in på badrummet, låste dörren tog fram iPhone och började ta bilder - lite skall jag få ut av denna kväll, lite bilder att visa Solrosen!! Skrattäcklas lite! Bilder på allt damm, konstiga fläckar på golvet och annat äckel.

Sedan började jag ta på mig ytterkläderna och göra mig klar för att gå till bussen - revidera detta - springa ner för trapporna, ut genom dörren och till bussen som skulle ta mig hem.

”Skall du inte ge mig en puss, en kram?!”

Krama honom, gav honom ett par pussar, han har snus kvar under läppen, han kysser mig med den i, och varje gång slutar det i att jag mår illa, fysiskt illa, tror jag är allergisk. Sa till honom att jag inte tänker kyssas om han har snusen under läppen.

Men det hade jag glömt denna kväll, så jag mådde illa, frös, huvudvärk och ont i halsen samt har vingliga ben som Bambi på isen. Jag tackade igen nej till sällskap till bussen.

Så kom bussen, jag gick på, satte mig och började fundera på ommöblering.

Och JA, jag vet absolut vansinne...men jag skall ta mig en fundering, för visst han är snäll.......

Ommöblering...


När jag kom hem från J igår, lite purken som jag var, började jag fundera på vad för roligt jag kunde ta mig för, jag skulle möblera om sovrummet!! Nu var klockan efter 23:00 och mina grannar skulle nog inte uppskatta att jag började dra runt möblerna.



Så jag började när jag kom hem i eftermiddags, röjde runt, fick flytta för att flytta, om ni förstår vad jag menar!


Jag har önskat en riktig läslampa och inte hittat en för den budget jag har, så jag kom fram till att flytta min sidbord och sätta den bakom huvudändan av sängen. Nu köpte jag sidbordet för att ha som ett stort sängbord, det finns bra fack och utrymme för alla dem där böckerna och andra saker jag vill ha lätt till hands.


Som ni såg på bilden över hade jag hjälp att möblera om, hjälpen hette Olivia och Azalea. De hade gott i tanke, men det blev lite mer riva än hjälpa.


Glasburken jag har ringar i, farmors kort och mina träaskar, var på väg ner på golvet där parfymen redan låg.


Här är den som orsakat det, "vem jag" uttrycket lurar inte mig fröken!


Så blev det färdigt och det känns bra, fast ändå inte, men det får vara en stund så får vi se, inte annat än att återställa igen!


Nu sitter hon där på sängen och ser så söt ut, inte han man hytta med näven allt för länge.


Mr Curley fick flytta in från vardagsrumsväggen till min sovrumsvägg, så den är bland det första jag ser när jag vaknar, samt mina andra favoriter.


Min egenskapade "pigtittare" Large har fått en ny plats, och bredvid hänger mina älskade 1940-tals klänningar.


Så ser det ut, nu har jag lampan bakom mig så jag kan läsa ordentligt och den lyser så vackert upp min grynings tavla!


Kaninlampan är kvar där jag vill ha den, jag älskar denna underbara lampa, den är så fin och skänker så mycket glädje!


Min "Tiffany" kopielampa och en bild av Jungfru Maria som kommer från ett vackert nothäfte som jag hittade på Ebbes Hörna, det fanns en bild till, den hänger i vardagsrummet.


Monstret fortsätter hävda sin orskuld!!!


Mina askar som jag tycker så mycket om har fått en ny plats och ger mig ett leende var gång jag ser dem.


Farmors karmstol, den som jag förälskade mig i redan som en liten tös! Men, jag måste erkänna att jag inte är så förtjust i denna byrå längre, men jag undrar om jag inte kan måla om den vit, hm....


iHome klockradio/laddare och lampan, gröna glasfortslampan, på mitt sidbord!


Hyllplan och andra fack.


Facken, hm, ser ut som sänggaveln skulle uppskatta en dammning.


Tomt...undra för hur länge......


Fritt fram.......


Monday, March 18, 2013

Hemma från Måndags dejt....


Det fortsätter att förvåna mig, dragningen, men jag ger upp, verkligen ger upp. Hade dejt med J efter jobbet, han kom och hämtade mig då jag missat Älvsnabben precis. Det var väldigt kallt ute, så där så att kinderna frös fast i den position de hade när du går hemifrån.Så jag var tacksam att han kom och hämtade mig. Vi åkte hem till honom på andra sidan älven.

Han har det så otroligt smutsigt hemma hos honom, jag är verkligen inte den renaste personen i världen, men här har jag träffat min överman gånger fem. Badrummet, hua, han har ett par tavlor som står lutade mot väggen och de har ca fem mm av tjockt damm, och tandkräm över kaklet runt handfatet, även under, hur det nu gått till. Sedan finns det en hel del andra äckliga märken. Så jag huttrar alltid till när jag går in dit och min undran över vad jag håller på med kommer upp till ytan.

Blev bjuden på mat, rester från söndagsmiddagen, den var inte riktigt genom värmd när jag fick den så jag gick för att värma den en stund till i mikron, och den var skitig, tjock yta av de senaste fem årens uppvärmda, skvättande mat. Tallriken han gav mig hade en yta av fett, fick hans. Så var det hår i min mat, vid denna tugga slutade jag äta och sa att jag blivit mätt, och då han vet att jag är opererad så förvånades han inte över den lilla portionen som jag åt.

Men, så var det den där oförklarliga dragningen, jag vet inte vad det är, det är någon djurisk reaktion, enda sättet jag kan förklara det som. Men inget som det går att bygga på, det känner jag. Inte visste jag att kroppen kan reagera på någon som ögonen och själen kanske inte riktigt hänger med på.

Jag ville inte sova över och det sa jag till, han var snäll och skjutsade mig till Eriksberg så jag kunde ta Älvsnabben. Han följde mig hela vägen till rampen, han var och är en riktig gentleman.

Och visst blev det lite ”rulla runt i hö” och lite bus.

Men nu skall jag vara hemma en kväll eller två, känner att jag kan vara det med gott samvete, eller vem vet, jag är föränderlig.

Mystisk dragning.....


Sunday, March 17, 2013

Söndag....


Har funderat lite under helgen, han har haft sina söner över helgen och jag har haft
sms kontakt med honom till och från. Han är ett mysterium, hur jag reagerar när det gäller honom, förstår inget.

Från den andra är det tyst, det är andra veckan så det betyder nog att han inte var intresserad fast han frågade om vi skulle ses igen, men nu är det ok att han inte hör av sig, bara det att jag gillar inte riktigt att man inte lever efter sina egna önskemål i en partner, ärlighet, rak komunikation, fast tystnad är kanske hans rakhet.

J (2) ville att jag skulle komma över och det ville jag också, men jag blev helt plötsligt otroligt illamående och vinglig på benen. Så jag ringde och sa till, jag hade provat att sova en stund men det blev inte bättre.

Nu skall jag göra kväller och hoppas att jag mår bättre i morgon, det blir en utmanande eftermiddag för mig, och jag sa till J att jag kommer till honom i morgon kväll, för det vill jag, det är något med hans röst förstår ni, men resten är ett mysterium och även fast jag filosofiskt säger att jag skall låta det bero, så vill jag förstå - han är inte en sådan man jag brukar dras till, om jag har en typ?! Fast det har jag nog, kanske.....

Saturday, March 16, 2013

Underbara Solrosen min underbara vän...


Vänner är viktiga och underbara att få dela livet med, Solrosen sprider glädje
och härliga magskratt mest hela dan!!

Underlig dragning.....




Jag har försökt att komma på vad det är som jag dras till hos honom, men jag vet inte vad det är, kan inte ”sätta fingret på det” och så är det väl. Men det får vara så, så får jag se vart hän det bär, OK, jag kan inte riktigt släppa det, jag vill veta vad det är då han inte är min ”typ” om jag nu har någon typ.

Han hämtade mig på Centralen i torsdags kväll, på vägen hem till honom köpte vi Thai mat, han bjöd mig vilket gjorde mig glad, för jag hade inte förväntat mig det. Vi åt, satte oss till rätta i soffan och tittade på TV.

En vardags dejt, jag hade semester på fredagen men det nämnde jag inte eftersom jag ville åka hem senare på kvällen, min ”utväg”, han bor på Eketrägatan, och spårvagnshållplatsen är inte långt från honom, men den hållplatsen skrämmer mig, det är inte bundet till någon egen erfarenhet men den är där och jag vill inte åka därifrån sent på kvällen - hellre Älvsnabben.

Det är vad jag tänker på när klockan tickar mot kvällen.

Vi pratar, kramas, gosar och älskar, men vad är det som drar? Jag vill veta och jag ljuger när jag säger att jag kan släppa det - men det kommer att förbli ett mysterium hur som haver. Jag fortsätter att dras ;  ) Han har sina söner hos sig denna helg så det blir sms meddelanden fram och tillbaka.

Lite saknad, men jag har varit lite trött så jag har vilat och njutit av mitt hem och den kalla luften ute!


Tuesday, March 12, 2013

Underbart....Silverkälle Annika underbart....



Hud efter behandling, putning med hjälp av tunga bakom läpp nödvändig :  )


I dag höll jag på att missa min ansiktsbehandlings tid, en viktig tid och en som jag inte ville missa, som tur var hade jag och Annika haft en dialog under dagen, så när hon skulle kolla en sak upptäckte hon att jag skulle vara hos henne i dag 14.45 inte i morgon. Så det var bara att ”lägga på ett kol” och ta mig till Mariaplan.

Jag har haft en sådan tur att träffa två personer som jag tycker mycket om, dels Camilla som hjälper mig med mina hårtestar och Annika som hjälper mig med mina muskler och min hud och nu även bjudit in mig till en ”Make-up” afton och givetvis kommer jag!

Det var underbart att vara hos Annika, bara det att bli omstoppad av härliga bomullsfiltar och ligga på en värmedyna och sedan ha någon som pysslar om ansiktet, ger min nacke och mitt ansikte en underbar massage - och vi är tysta, hon håller alltid en hand på mig när hon stannar till och skall ordna något annat, väldigt sällan är handen borta, och om den är det, brukar Annika också vara borta.

Ångmaskinen var underbar i dag, mycket om inte allt var underbart i dag, men ångmaskinen fuktade huden så gott men även näsan, min lilla näsa som verkligen behövde lite omvårdnad.

Att ha personer som man litar på, tycker om som skall hjälpa ens muskler slappna av, eller hårets testar få mer liv är betydelsefullt för mig. De känner mig och jag vet att när jag kommer till dem kan jag vara tyst, eller prata om jag så önskar, men oftast är vi tysta, att inte hela tiden behöva prata ger mig mer tid att vila, slappna av, och det är faktiskt också därför jag är där.

Så nu sitter jag med underbar hud, ny knådad nacke och plockade bryn - en underbar tisdag om jag får säga det själv!

Och jo visst, visst har jag funderat nät-dejtning och dejter, men mest har jag bara varit!


Monday, March 11, 2013

En rast, men inte ett fullt Stopp....



Har haft sporadisk kontakt med Herr 2 under dagen, ett sms då och då. Känner mig lugn och inte speciellt ”stressad” eller ”desperat”, utan är avslappnad här hemma i min del av Göteborg, så där avslappnad och varm som man är efter en härlig dusch!! Jag har tagit dagen med ro! Solen sken, vädret var kallt.

Det har varit tyst från Herr 1, undrar lite över det men har släpp det så det är inte hela världen. Men jag och dejtandet det har liksom blivit ett äventyr, en utmaning och ett spännande sätt att träffa nya människor och lära mig vad som har vikt för mig, vad jag känner är viktigt för mig.

Har varit på fyra dejter, och när jag skriver ner det så här känns inte det som speciellt många. Men jag tror jag tar lite ledigt, för jag börjar bli lite trött.

Jag vill gärna träffa en man, och har en ide om hur den kan vara, Nej! Inte utseende etc utan det jag menar är känslan, jag kan inte riktigt förklara den, men jag tror jag skulle känna av när det är på rätt väg.

Det bär jag med mig i alla fall, var dejt jag varit på har lärt mig saker som jag bär med mig, det är som en Nestor som lägger sin hand på min axel och ber mig tänka till innan jag går vidare - och för det är jag tacksam.

Men, jag ser fram mot att bli kär, att få det att kännas så rätt som möjligt och få kramas, kramas och kramas - och OK pussas och kyssas och ja, du vet vad.

Tills dess, är jag lite busig, för visst jag skall träffa herr nummer 2 igen efter den dejt vi hade i fredags, han ville att jag skulle komma över i kväll och jag sa ett klart NEJ, jag var ny duschad, klockan var nästan 20.00 och snobb som jag är ville jag inte ta mig till Ekerägatan när det är kväller, för det är otäckt där tycker jag, så det så!

Men mest av allt vill jag vara hemma, sova hemma och vakna hemma.....


Sunday, March 10, 2013

Bruten Förälskelse....Undeligt beteende.....




Förälskelsen är bruten och ersatt med något enormt underligt, enormt i den meningen att den är enormt obegriplig för mig själv och lita på att jag satt där i fåtöljen på fiket i Vasastan, ”Le Pain Francais, och grunnade över hur det kom sig att jag sa att jag ville följa med honom hem - för visst visste jag vad jag menade när jag sa att jag ville följa med honom hem. ”Vad vill du göra nu” frågade han när fiket stängde vi 22.00, ”gå någon annanstans eller...”, jag funderade ett ögonblick och hörde mig själv säga, ”jag vill nog till en soffa” då föreslog han sin - jag sa ja.

Han bor på Hisingen, Eketrägatan och när det slog mig vad Eketrägatan var började oron stiga över hur jag skulle ta mig hem, för Eketrägatan skrämmer mig lite, jag trodde Eriksberg var närmre. Men gjort var gjort...

Han hade sagt att hans lägenhet var min storlek rent kvadratmeter ”mässigt” och han nämnde även att det var stökigt, han hade varit sjuk i en vecka. Jag tänkte på min lägenhet och sa att ”vad skönt att det finns fler som har det stökigt” och gav honom ett stort leende. Men det var snudd på äckligt, speciellt badrummet!!

Till detta skall jag säga att han inte såg ut som jag trodde, han var väldigt lång, nästan två meter, han var stor över höfterna och liknade Åsa Nisse lite. Han hade stökiga tänder men vackra ögon och det vi talat om över veckorna gjorde att jag visste att han hade ett härligt inre. Men estetiskt, utseendemässigt - inte riktig någon jag skulle ”falla” för, ingen av de jag dejtat har varit det, en person som jag skulle fallit för normalt.

Men jag följde med honom hem, och med ”Matrix” på tv:n gick det den väg jag trodde och det var mystiskt och jag måste säga att det förvånade mig, skrämde mig ett ögonblick men förvånade mig mest. Och än idag måste jag erkänna, blir jag förvånad över vart hän det bar och vad jag gjorde....

På lördagen var det hans födelsedag, han hade besök av sin familj och senare på kvällen av en kompis, så vi hade sporadisk kontakt via sms. Jag hade fått Lingonveckan och var fortfarande trött och öm från den tidigare aktiviteten och hemkomsten vid 2.00 på lördag morgon. Så lugn och ro var underbart och tryggheten och de galna töserna.

Jag undrar fortfarande vad som hände och vart jag skall nu, jag har landat i en viss kunskap och riktning som jag skall följa, men tills dess kanske jag skall vara lite dum och underlig.....vi får se och jag tror jag skall bolla med solrosen, för det behövs när man som jag varit underlig!!

Förälskelsen är bruten, jag känner mig lugn och trygg - som är förförande gott!

Liknelse till ”af Ugglas” gjorde tusan så gott skall Gudarna veta!!!


Thursday, March 7, 2013

Förälskelse....


Jag har blivit förälskad, så där kittlande, rodnande förälskelse. Vem vet vad som kan hända men det får jag se med tiden, jag försöker hålla mig lugn och sansad. Hjärtat liksom kniper till och när jag får ett meddelande så kommer ett riktigt Cheshirekatt leende, som varar längre än ett slag.

Haft långa telefonsamtal, där en hel del samtalsämnen avverkats. Det kanske blir tyst en liten stund men det är lite mer ”funderings” paus, än besvärande tystnad. Jag tycker så mycket om att prata med människor som levt, som har erfarenheter med sig och som de inte har i mot att dela med sig av. De berikar mitt liv.

Det har blivit lite senare sängtid för min del, men en förnöjd Marie gosade ner sig i sängen bland täcke och kuddar. Och har sovit mycket gott!

Nu hoppas jag på ett samtal även i kväll, vi har hörts via sms under arbetsdagen - manna för själen.

Har en längtan, men är glad åt den!

Tuesday, March 5, 2013

När man inte kan somna....

När man inte kan somna börjar det klia lite här och där, ansiktet, ryggen, hårbotten, ögonen. Då blir man täppt i näsan, så man nästan kvävs av katthår som man just dessa gånger andas in. Då mer än någonsin kan man inte hålla fingret från att pilla på enorma finnen under läppen och sa jag att det klia i hårbotten.

Då måste man tvätta ansiktet, pilla bort skorpan över enorma finnen och sätta på världen akne medel som svider, tvätta och skölja ögon samt på med ögonkräm. För att sedan sätta i sluta klia medel i hårbotten och sätta upp håret i knut.

Nu kan man prova att somna om!

"Man" i detta fall är jag !!

Monday, March 4, 2013

Guidad tour....


Detta är mitt vardagsrum oförskönat - den nakna sanningen!











Olivia får betalt om hon stannar hos mig!

Nästa rum - sovrummet!