Förälskelsen är bruten och ersatt med något enormt underligt, enormt i den meningen att den är enormt obegriplig för mig själv och lita på att jag satt där i fåtöljen på fiket i Vasastan, ”Le Pain Francais, och grunnade över hur det kom sig att jag sa att jag ville följa med honom hem - för visst visste jag vad jag menade när jag sa att jag ville följa med honom hem. ”Vad vill du göra nu” frågade han när fiket stängde vi 22.00, ”gå någon annanstans eller...”, jag funderade ett ögonblick och hörde mig själv säga, ”jag vill nog till en soffa” då föreslog han sin - jag sa ja.
Han bor på Hisingen, Eketrägatan och när det slog mig vad Eketrägatan var började oron stiga över hur jag skulle ta mig hem, för Eketrägatan skrämmer mig lite, jag trodde Eriksberg var närmre. Men gjort var gjort...
Han hade sagt att hans lägenhet var min storlek rent kvadratmeter ”mässigt” och han nämnde även att det var stökigt, han hade varit sjuk i en vecka. Jag tänkte på min lägenhet och sa att ”vad skönt att det finns fler som har det stökigt” och gav honom ett stort leende. Men det var snudd på äckligt, speciellt badrummet!!
Till detta skall jag säga att han inte såg ut som jag trodde, han var väldigt lång, nästan två meter, han var stor över höfterna och liknade Åsa Nisse lite. Han hade stökiga tänder men vackra ögon och det vi talat om över veckorna gjorde att jag visste att han hade ett härligt inre. Men estetiskt, utseendemässigt - inte riktig någon jag skulle ”falla” för, ingen av de jag dejtat har varit det, en person som jag skulle fallit för normalt.
Men jag följde med honom hem, och med ”Matrix” på tv:n gick det den väg jag trodde och det var mystiskt och jag måste säga att det förvånade mig, skrämde mig ett ögonblick men förvånade mig mest. Och än idag måste jag erkänna, blir jag förvånad över vart hän det bar och vad jag gjorde....
På lördagen var det hans födelsedag, han hade besök av sin familj och senare på kvällen av en kompis, så vi hade sporadisk kontakt via sms. Jag hade fått Lingonveckan och var fortfarande trött och öm från den tidigare aktiviteten och hemkomsten vid 2.00 på lördag morgon. Så lugn och ro var underbart och tryggheten och de galna töserna.
Jag undrar fortfarande vad som hände och vart jag skall nu, jag har landat i en viss kunskap och riktning som jag skall följa, men tills dess kanske jag skall vara lite dum och underlig.....vi får se och jag tror jag skall bolla med solrosen, för det behövs när man som jag varit underlig!!
Förälskelsen är bruten, jag känner mig lugn och trygg - som är förförande gott!
Liknelse till ”af Ugglas” gjorde tusan så gott skall Gudarna veta!!!
No comments:
Post a Comment