Tid...

Att se det vackra är också ett hjärtans plåster!

Min älskade port! Hem med ett svidande hjärta

alltid svårast när jag kommer hem.

Men, jag blev genast glad när jag märkte att Olivia

gillar min nya väska från Thailand!

Allt jag kan ge mig själv och mitt hjärta är tid, men så känner jag att jag inte vill vara ensam hemma för mycket och att jag måste få någon utmaning, någon annan känsla som tar över. Jag har förnedrat mig och jag kände liksom att nu kan det inte bli värre.

Så jag gick ut och hämta mitt paket som kommit från Thailand med min nya rosa väska och en Cola Zero - livs vatten. Jag hade tidigare under dagen gått in på Mötesplatsen igen, fast jag sa att det skulle jag inte, för fy. Men ...

Samtidigt som jag mötte Patrik den söndagen i oktober hade jag bestämt att jag skulle träffa en annan senare i veckan, men det blev inte av tack vare den intensiva historien som jag ramlade in på. Så det blev ingen träff med den andra.

Äsch - jag skickar i väg ett meddelande och frågar om han fortfarande finns och om han kan tänka sig att ses, om han inte är upptagen. Sedan tänkte jag inte mer på det, jag gick och hämtade min väska och köpte en cola, lunkandes i lugnan sorge mod. Kom in skulle lämna något på skrivbordet och såg att jag fått ett sms.

Det var från han, och han vill gärna ses men, som med våran timing från början, skulle han till Thailand för två veckors semester på fredag. Vi har haft svårt att få till en träff, för vi skulle ha träffats innan jag träffade Patrik, men sedan var jag borta och vi fick flytta den och den tiden var som sagt efter den tid jag hade träff med Patrik.

Men - det kändes gott att jag provade fast jag tycker att allt i livet är läskigt för tillfället, att jag hoppade från avsatsen. Fast jag stukat tån.

Efter en sms växling och ett ”trevlig resa hörs när du är tillbaka och glöm inte stödstrumpor” kändes det lite tomt igen.

Jag behövde en skopa glädje och lite pussar om än från en liten hund som heter Harry, men, jag känner inte hans husse egentligen, förutom en liten blyg ordväxling. Men, jag hade hans mobil nummer, skickade iväg ett sms och frågade om ”en glädjetröstande knasig granne skulle få gå med ut på Harrys kvällspromenad” sedan satt jag och tittade på displayen på telefonen.

Så efter ett par ögonblick får jag ett svar att det får jag gärna, vi träffas utanför hans port klockan 20.27 - exakt!

Precis vad jag behövde - Harrys husse var som en spegling av mig, han sa efter en stund ursäktande att han har en tendens att öppna upp sig för mycket, men det var mest för att han ville att den han pratar med skall förstå. Att han hade gått in i väggen och var sjukskriven halvtid - men det var inte det som var skönt att höra, utan att här går Patriks totala motsats med vandrande påminnelse om att jag faktiskt inte är så knasig och att det finns andra som jag som tycker att mänskliga känslor skall delas.

Harrys husse är också kreativ och lite mer ”mjuk i kroppen” enda sett jag kan beskriva det som. Han är en öppen person, tillåtande och snäll.

Vi pratade om allt möjligt, jämförde ärr, och när vi kom in via grinden efter 10 min promenad så kom vi överens om att det var trevligt och kanske skulle vi träffas och jämföra lista någon gång - så jag fick inte bara pussar av underbara mopsen Harry, utan även en go kram från hans husse - vänskaplig, precis vad jag behövde.

Och för att lappa mitt brustna hjärta har jag frågat mina kusiner om jag möjligtvis kunde få vara med på deras fredags middag om de skall ha den, för värmens skull. Ser ut som det kan vara möjligt.

Sedan har jag bara garderat upp tvätt på lördag och eventuellt se om jag kan få följa med min andra grannes hund Astrid och hennes matte ut på en promenad.

Söndagen få bli målning och andra ”sluta tänka aktiviteter” som kanske veckolunch lagning.

Allt för att försöka förleda mitt hjärtas tankar, fast tror jag nu nått - förbannad stadiet, fast behöver bli lite mer förbannad. För Patrik deletade mig från sin google kontaktlista och imo, det kändes som ett ”fuck you” rakt i ansikten! För, visst vill en del av mig ha honom åter!

Bra - jag raderade honom och svor att jag önskade jag hade gjort den när jag tänkte det i tisdags.

Men - äsch tänkte jag, jag ser om jag inte kan anmäla mig till en Lindy Hop kurs istället!