Jag hade förberett mig väl, duschat, målat och sett till att jag luktade gott - vilket är viktigt.
Så där satt jag med spänd förväntan på spårvagnen, men när vi kom in mot Järntorget och jag så en man, kort man med svart mössa tänkte jag - ”nej, det kan inte vara han, kan det?!” Samtidigt - vem är jag?!
Efter en blixt ide att sitta kvar på spårvagnen, inte gå av, gick jag av och hade då beslutat mig för att göra det så trevligt som jag möjligtvis kan. Stort leende, handen utsträckt och prata på.
Vi promenerade mot ett fik vid Hotel Avelon, vi pratade om förväntningar man har på hur den andra personen som man pratat med ser ut och om vi prickat in det eller inte. För min del stämde det inte överens alls. Han var kortare, spinkigare, och såg äldre ut än jag trott och gissat på - via hans foto på Match.com. Han såg ut som en plockad kyckling.
När vi kom till kafet så bjöd han vilket var mycket snällt, men det var inte lätt att sitta och prata där, ljud nivån var så hög, men det blev lite samtal om katter och tatueringar. När smörgåsen var äten och kaffet drucket bestämde vi oss för att gå någon annanstans.
Men, under promenaden och de samtal vi hade kände jag att jag inte ville mer, men jag visste inte hur jag skulle dra mig ur det - så jag gjorde en super dum sak. Jag låsades som jag fått ett samtal och sa att jag behövde ringa tillbaka - sedan sa jag att det var en väninna som var ledsen och ville att jag skulle komma.
Jag bad om ursäkt och la till att jag verkligen behövde åka, men kanske kan vi ses på söndag, tror dock han anar oråd.
Nu är det så att jag har det här med ”jinx” något som jag anammat på senaste tiden. Jag vill inte ”jinxa” ett framtida förhållande eller flört. Samt detta med ”instant krama” jag behöver sköta saker snyggt och inte såra eller göra andra illa. Nu tänker jag att jag gjort dumt - men samtidigt så känns det än värre att säga ”nej hörrö, det här känns inte bra, tror jag säger tack för fikat men jag åker hem!” Kanske hade det varit rakare, snällare och bättre - jag var feg!
Jag vill så gärna träffa någon att krama och pussa bakom örat.
Nu får vi se om det blir någon dejt med Fredrik, två veckor har gått och han har kommit hem från Thailand, jag kommer att vänta på att han hör av sig, för jag vet känslan, när jag varit ute och rest, speciellt resor med långa flygsträckor, då känns det som jag behöver en semester igen när jag kommer hem, så bättre vänta och låta honom landa.
Sedan efter det, om det inte heller går bra, jag då står jag på ruta ett, för det finns ingen på lut, de jag har kontaktat har inte hört av sig tillbaka och till Mötesplatsen vill jag inte gå för där finns Patrik och att se hans foto gör ont - tänk när jag ser att han träffat någon. Nä, jag fokuserar på Match.com även fast det har varit en utmaning - och det med Dick hände för att jag tog kontakt.
Men, får släppa det.
Har nu blivit medlem hos West Coast Jitterbugs, och väntar fortfarande på en plats i en kurs, men tills dess så kan jag vara med och njuta av energin. Vara med på aktiviteter, allt som behövs är mod - jag vill...
Jag vill även träffa en man, som tycker om mig, tycker om att krama och vara med mig!
Så är det!
No comments:
Post a Comment