Till middag åt jag jalepeneo poppers, friterade, smält ost och chili - resultat, jag mår super illa, visste det, men orkade inte laga middag. Nu kan jag inte annat än skratta, för visst tillhör det lite av mänskligheten?! Goda planer brister i bland, men det underbara är att det finns möjligheten att välja om! Oftast.
Nu finns det inte fler jalepeneo poppers i min frys, och jag har inte någon längtan efter fler - för nu!
Det var lite jobbigt på vägen hem idag, utvecklat en övergående allergi mot människor, det där konstanta ljudet av röster, tonfall, och att människor stanna framför mig utan förvarning, stod i vägen med barnvagnen och flyttade inte på sig när jag sa ”ursäkta mig, kan jag få komma förbi?” En äldre herre gick så långsamt att jag kände det som det kokade inom mig och jag kunde inte komma förbi honom - under hela denna resa pratade jag med mig själv, inom mig.
Andas, andas, ta det lugnt!
Var mycket trött när jag kom hem, jag har dessa dagar och en del av ljudkänsligheten har jag alltid, det brukar få mig att tänka att tystnad är en lyxvara.
Nu har jag ro, det är relativt tyst ute och det börjar mörkna, snart skall jag krypa till sängs och läsa en stund. Snart börjar vagnarna köra in i vagnhallen men är van vid det ljudet så jag knyter det till ”hemma” världen - även fast gnisslet i bland får tänderna att ila!
Har haft sms kontakt med J en stund i kväll, har släppt taget där och det känns som att det verkligen är bra nu. Han är lite underlig måste jag säga, kontakten mellan oss ebbar ut. Det är underligt att jag överhuvudtaget fortsatte att träffa honom efter den första daten, att jag sedan tog kontakt igen - nog att jag förstod vart jag kom från när jag skickade det där sms:et. Men J är inte en person som ger mig något positivt utan det blir bara tungt och arbetsamt - han behöver träffa någon annan som inte är jag - och inga mer ”booty calls” kommer att ges! Knäppskalle, att jag ens fortsatte...
Skickade ett sms till H, han börjar på en mycket intressant rehabilitering idag så jag ville bara önska honom lycka till, han är värd en givande och närande miljö som stärker innefrån ut, men, inte mer inte mindre bara ett ”lycka till” utan krav, kravlös, utmaning och något nytt för mig att lära och hur jag skött denna kontakt är jag mycket stolt över - goda grannar behövs!
Köpte idag 1.6 kg nötfärs från Irland och nästan ett kilo kotletter som kostade 28 kr då det var kort datum, mer än halva priset, de skall jag frysa in en och en så är det lätt att använda. Samt de där nudlarna som skapar studieminnen, 5 min med räkbuljong, brukar ha i lite grönsaker och något protein så är det mycket gott faktiskt. Har även varit i kontakt med Carl Johansförsamling för att se om de kanske kan hjälpa mig betala de tre räkningar som jag ligger efter med. 7700 kr är inte mycket att leva på.
Har skickat in en ansökan om bostadsbidrag, allt för att hjälpa mig och jag vet att situationen jag lever i är skapad av mig, som ett resultat av den jag är som jag sagt så många gånger - det är bara de 1700 kr som jag ligger efter med är till viktiga saker som jag inte kan missköta.
Men, att hitta nästan ett kilo flärskkotletter för 30 kr är lyx, att ha över ett kilo nötfärs är himmelskt och jag har planer för hela kilot och ett halvt. Sedan, Palt, här skall köpas potatis och fläsk för palt.
Det som också är himmelskt är den otroliga förmånen jag har i att jag har ett arbete att gå till, att vara en del i den vardagen är underbart - även när jag är morgontrött och morrar, så mår jag allt gott när jag står vid spårvagnshållplatsen Ostindiegatan och morrar med mina ”medresande till jobbet polare” som jag ser under vardagarna. Det blir ett igenkännande nick med huvudet - upptrasslande med hörlurar och pekfingervals i Spotify för att hitta morgonens soundtrack!
Skönt, nu är illa måendet borta, precis i tid för nattning! Vilken tur jag har!
No comments:
Post a Comment