Rak snyting, Tårar, Jordgubbar, Melon och den där Saltlakrisen...

Andra gången på två veckor som jag gråter på jobbet, det var flera år sedan sist, hormonellt delvis och extrem trötthet på det. Känns lite så där, kanske inte min finaste timma men inte så mycket med det, ut ville det komma så ut kom det.

Är känslig för, allergisk mot, ”runt om prat” jag föredrar om man kommer och slår mig rakt i näsan och vi kan reda ut saker på plats och då det skett, än tjuvnyp - jag är allergisk mot tjuvnyp.

Okej - liten fuling där, för inte går jag in till en kollega och säger ”varför är du så otrevlig” det går jag och knorrar på, men jag bestämde under ett möte på jobbet idag att från och med nu skall jag säga till, och så får vi lösa problematiken om det går, eller så lämnar jag problemet åt den som äger det.

Stora ord...

Men, sedan en anonym person ringde in till Australiens immigration och påstod att jag arbetade illegalt, och immigrationen ringde mig om detta - fast det endast ville kolla stavningen på mitt namn, och vilket som var namnet jag kallades, de visste att jag jobbade inom de timmar jag fick som var godkänt med det visumet jag hade, så allt var okej där - ja, sedan dess är det en av de saker som får mig att gå från lugn till rosenrasande inom en minut.

Har du något att säga - säg det till mig, fråga mig, ta reda på om det kan röra sig om ett missförstånd i stället för att anta! Runt om prat får mig att bli misstänksam och är jag misstänksam, ja då vacklar jag och det vill jag inte!

Lämnade lättsamt jobbet i dag, köpte med mig melon - Cantaloupe och jordgubbar och andades ut, så snart jag kommer till Stigbergstorget släpper jag andetaget jag hållit. Som jag sagt så många gånger förr.

På nätdejting sidan är det lugnt, skrivit till tre fått svar från två, varav en av de två sa att de hade flera konversationer på gång och ville se vart de skulle leda - så det lämnade jag därhän. Såg då att ”J” var aktiv på sidan, skickade honom ett litet mail och visar sig att han kanske letar vidare...och, lite kanske jag ville bry mig, men jag fick liksom inte upp energin, gott nog.

Nu fått vi se, det blir vad det blir!

Och ja, jag köpte några salta godisar - svag som jag var ”som tröst” för att jag blivit ledsen, undanflykter, undanflykter, men tack vare solrosens stöd idag höll jag mig borta från tårta och det är jag stolt över!

Nu...sömn!

I morgon är en annan dag, förhoppningsvis!

Match.com, Undran och Lilla Jag...

Min självkänsla har fått sig en törn, har lagt på mig några kilon och det är jag faktiskt inte allt så glad för, så det skall jag arbeta med från och med nu, tänka till lite extra. Har också varit tröttare när jag kommit hem från jobbet att det är svårt att motivera mig till att gå ut efter det att jag kommit in genom min dörr - så rörelse i form av promenad måste ske innan jag kommit innanför min dörr.

Skall därför minimera vad jag har med mig till jobbet och välja smarta skor på morgonen så det är bra skor att gå med på eftermiddagen.

Har aktiverat Match.com kontot jag har, men, jag vet inte, skickade i väg två meddelanden i går, den ena var in och titta på min sida såg jag, men han svarade inte på mitt brev - självkänslan=törn. Nu är det inte värsta fotomodellen som jag svarar på utan en helt vanlig man som tycks intressant.

Någon annan som har tips på en sidan jag kan prova, seriös sida helst!

Jag vet vad jag helst önskar, men här kan jag inte göra så mycket mer än vad jag gör, ta det lugnt och ta tillvara de ögonblick som bjuds när jag råkar på honom. Men, här på gården skall vi ha sommarfest om någon vecka....

När jag nu bär på de där kiloan så mår jag inte bra, jag vet att det är det där dumma socker suget som skälper det för mig varje gång, så nu har införskaffats hårda nektariner och i morgon skall köpas melon, bättre än choklad!!

Det är så också de män som jag ser på Match.com är inte riktigt, ja, du vet, ”du är ingen toppen pingal själv!” säger elaka jag - men ut-med-tungan-plutta-dig ljud säger jag för jag duger alldeles utmärkt jag....

....och jag har i alla fall kommit halvvägs med min disk, det skall jag klappa mig på ryggen för och låta det bygga på självkänslan!

Kärlek.....

Megaloppis, Oas och Match.com

I dag var det dags, Megaloppis, och det regnade inte som det stod i förra veckan, fast det är klart, det borde jag förstått eftersom jag hade beslutat att inte sälja något. Tror dock att det var ett bra val för mig - det tar på krafterna och att haggla priser och få så mycket stimuli på en gång tar på krafterna. Men, jag beslöt att gå en runda, se vad jag kunde hitta!

Började med att ta ut pengar på Effkås, fick stå i kö för att komma till bankomaten. Det var längre kö till bankomaten än till kassorna på ICA. Så började min vandring från Kungsladugårdsgatan fram.

Så mycket krimskrams det finns, och jag måste erkänna att jag var frästad att handla ett par gånger, men en ny inflyttad medlem i familjen har flyttat in bakom mitt öra, fröken Spara. ”Behöver du verkligen den?”, ”Vart skulle du ha den tänkte du?”, ”Har du inte redan den där?” - Verkligen irriterande!

Finner mig alltid lika förundrad över barnvagnarna, föräldrar om kör sina barnvagnar som om de är en sådan där ”platta till asfaltsbil” och viker jag inte undan blir mina sandalbeklädda fötter överkörda. Det gör ont, extra så då ingen sa förlåt när jag sa ja. Kanske var det barnvagnar och små hundar en del av orsaken till att jag inte gick ett andra varv och ett positivt resultat blev att jag kom hem med en piråg i min magen och en Cola Zero i min hand.

När jag kom in på min gård blev det som att stiga in i en lund, grön, buskig, träd, syren och fåglar i våra träd - och som ni vet bor jag inte i den tystaste delen av Kungsladugård. Men det var tyst, fåglarna hördes, två mammor satt vid utemöblerna med barnen i knät och fötter på en annan stol och kaffe i termos - harmoniskt!

Efter en sådan lugn och harmonisk dag så tänkte jag att, ”äsch, jag provar match.com” Har skickat ut två meddelanden, en av dem var ”online” men han svarade inte - sådant är livet, men jag måste erkänna att match.com inte har ett spann som är lätt att hitta någon i, men jag vägrar att ta mig till ”Mötesplatsen” då det fortfarande är lite ömt, och om jag skulle se P profil och att han sedan träffat någon - vilket han kan ha gjort redan givetvis - mer än mitt ego kan ta som det är i dag.

Självförtroendet är lite kantstött måste jag erkänna - hur skall det gå mån tro?!

Vad en klok pojke på P1 sa "Jesus är ingen person, utan en tanke...kanske"

Åska, Paket och Väder

Jag låg underbart skönt där i min säng läsandes en bra bok och helt plötsligt ”kaabom” kändes som åskan slog ner på vagnsgården, det luktade bränt. Solen sken, solen sken?! Torråska det var länge sedan jag var med om det. 

Åska älskar jag, fast jag blir lite rädd när blixtrar och dunder kommer allt närmre. Det är som att flyga, jag älskar flygplan, de möjligheter de erbjuder, styrkan, pondusen, fast jag är lite rädd för att flyga. Undviker inte att flyga och sitter gärna bakom fönstret och tittar på åskvädret, här har jag kommit fram tillslutsatsen att jag är i händerna på krafter som jag inte rår på, som är starkare. Är inte det underbart! Jag lämnade vädret för länge, länge sedan - för jag kunde inte påverka det, så varför streta mot!

Om jag kunde föra över detta till andra delar av mitt liv vore fantastiskt!

Jag oroar mig för det mesta, jag föreställer mig händelser som jag inte vet om de kommer att inträffa, har arbetat med att dela upp saker jag oroar mig över i olika paket och sedan packa undan de paket jag inte har någon kontroll över och sedan prioritera det jag kan göra något åt och ta tag i det. Beta av en sak efter en annan.

Det går lite hand i handske med de ”7 Goda Vanor” kursen vi fick gå på med jobbet, om att skapa en ”ledare” i sig själv och ta styrka från det - i korta drag och ur mitt perspektiv. Det är lättare sagt än gjort och jag är expert på att ta in en massa bra saker och sedan inte anstränga mig ett litet stycke mer för att göra en liten justering som kan påverka mitt liv positivt. Det är upp till mig - hemska tanke!

Åskan har en naturlig kraft och det har jag med, det gäller bara att jag anstränger mig den där lilla biten som kan leda till större bitar, bitar som är en del av mitt liv.

Mitt liv blev inte som jag tänkt det, vissa saker hade jag ingen kontroll över, som jag inte kan ändra, men det mesta var val jag gjorde antingen aktivt eller per autopilot.

Nu skall jag köra på egna aktiva val - än är det inte försent med livet!

Underbara åska! Underbara liv - för tusan och attans hans moster!!

Mardrömstanke

För en snabb sekund tänkte jag, att jag kanske måste omplacera töserna

men - att inte veta att de är trygga, tillsammans och får

den omvårdnad de skall ha...ja, mardrömms tanke!

Ekonomin råder inte över hjärtat denna gång!

Denna gång!

Tankar För Dagen...eller nått....mer nått kanske?!

Till middag åt jag jalepeneo poppers, friterade, smält ost och chili - resultat, jag mår super illa, visste det, men orkade inte laga middag. Nu kan jag inte annat än skratta, för visst tillhör det lite av mänskligheten?! Goda planer brister i bland, men det underbara är att det finns möjligheten att välja om! Oftast.

Nu finns det inte fler jalepeneo poppers i min frys, och jag har inte någon längtan efter fler - för nu!

Det var lite jobbigt på vägen hem idag, utvecklat en övergående allergi mot människor, det där konstanta ljudet av röster, tonfall, och att människor stanna framför mig utan förvarning, stod i vägen med barnvagnen och flyttade inte på sig när jag sa ”ursäkta mig, kan jag få komma förbi?” En äldre herre gick så långsamt att jag kände det som det kokade inom mig och jag kunde inte komma förbi honom - under hela denna resa pratade jag med mig själv, inom mig.

Andas, andas, ta det lugnt!

Var mycket trött när jag kom hem, jag har dessa dagar och en del av ljudkänsligheten har jag alltid, det brukar få mig att tänka att tystnad är en lyxvara.

Nu har jag ro, det är relativt tyst ute och det börjar mörkna, snart skall jag krypa till sängs och läsa en stund. Snart börjar vagnarna köra in i vagnhallen men är van vid det ljudet så jag knyter det till ”hemma” världen - även fast gnisslet i bland får tänderna att ila!

Har haft sms kontakt med J en stund i kväll, har släppt taget där och det känns som att det verkligen är bra nu. Han är lite underlig måste jag säga, kontakten mellan oss ebbar ut. Det är underligt att jag överhuvudtaget fortsatte att träffa honom efter den första daten, att jag sedan tog kontakt igen - nog att jag förstod vart jag kom från när jag skickade det där sms:et. Men J är inte en person som ger mig något positivt utan det blir bara tungt och arbetsamt - han behöver träffa någon annan som inte är jag - och inga mer ”booty calls” kommer att ges! Knäppskalle, att jag ens fortsatte...

Skickade ett sms till H, han börjar på en mycket intressant rehabilitering idag så jag ville bara önska honom lycka till, han är värd en givande och närande miljö som stärker innefrån ut, men, inte mer inte mindre bara ett ”lycka till” utan krav, kravlös, utmaning och något nytt för mig att lära och hur jag skött denna kontakt är jag mycket stolt över - goda grannar behövs!

Köpte idag 1.6 kg nötfärs från Irland och nästan ett kilo kotletter som kostade 28 kr då det var kort datum, mer än halva priset, de skall jag frysa in en och en så är det lätt att använda. Samt de där nudlarna som skapar studieminnen, 5 min med räkbuljong, brukar ha i lite grönsaker och något protein så är det mycket gott faktiskt. Har även varit i kontakt med Carl Johansförsamling för att se om de kanske kan hjälpa mig betala de tre räkningar som jag ligger efter med. 7700 kr är inte mycket att leva på.

Har skickat in en ansökan om bostadsbidrag, allt för att hjälpa mig och jag vet att situationen jag lever i är skapad av mig, som ett resultat av den jag är som jag sagt så många gånger - det är bara de 1700 kr som jag ligger efter med är till viktiga saker som jag inte kan missköta.

Men, att hitta nästan ett kilo flärskkotletter för 30 kr är lyx, att ha över ett kilo nötfärs är himmelskt och jag har planer för hela kilot och ett halvt. Sedan, Palt, här skall köpas potatis och fläsk för palt.

Det som också är himmelskt är den otroliga förmånen jag har i att jag har ett arbete att gå till, att vara en del i den vardagen är underbart - även när jag är morgontrött och morrar, så mår jag allt gott när jag står vid spårvagnshållplatsen Ostindiegatan och morrar med mina ”medresande till jobbet polare” som jag ser under vardagarna. Det blir ett igenkännande nick med huvudet - upptrasslande med hörlurar och pekfingervals i Spotify för att hitta morgonens soundtrack!

Skönt, nu är illa måendet borta, precis i tid för nattning! Vilken tur jag har!