Ok, kanske ser man inte bron här, men den finns..
Jag åkte med spårvagnen till min gammal gata, jag hade en plan och fokuserade bara på den - en princessbakelse. Och JA jag åt en princessbakelse! Efter detta inköp så gick jag och ”schysa” alla röster inom mig som sa det jag inte ville höra att jag inte skulle äta bakelsen. Men jag kämpade vidare med ”jag skall verkligen inte äta den”, ”jo, jag vill äta den” för det är jag värd!
Jag åt den och mådde sedan illa, hade jag inte ätit den så hade jag tömt mitt kylskåp och skafferi.
Promenerade hem, en omväg för att njuta av vårsolen, tog den längre vägen för att försöka göra nytta, innan jag gör onyttiga saker!
Det var underbart, fåglarna kvittra, det blåste lite, lite. Jag hade musik i mina öron, Virves väska på armen och det kändes så avslappnade och tryckt. Jag tog massor av kort på träden och fortsatte med min vandring hem. Har börjat en lite, liten ”Hobby” jag tar foton på bron från olika vinklar, ett litet nöje jag har.
Lyckades faktiskt med bedriften att inte tänka allt för mycket på nät- dejtning, eller på de jag träffat under den tiden jag varit med Match.com. Det har blivit så att eftersom ”nya” män inte tycktes komma in, så en liten pause - men jag skall inte ge upp - även fast jag har sidor av mig själv som skrämmer mig och oroar mig i relationer, att ingen vill vara med mig för allt dumt jag försatt mig i.
Allt jag vill är att träffa någon som håller mycket av mig, eller tom älskar mig, som vill dela sitt liv med mig och inte är allergisk mot katter. Är det för mycket att önska, en relation, värme, vänskap, närhet och en massa hålla handen tillfällen och kram stunder och ja du vet....
Tills dess promenerar jag lite mer!
No comments:
Post a Comment